Det har gått fyra dagar nu. Lördag. Söndag. Måndag. Tisdag. Två dagar är okej. En tredje dag spenderad på Kiviks marknad är också okej. Nu är det dag fyra. Boken ligger där, på gräsmattan och väntar. Det är vad jag ska göra, det enda jag ska göra. Att läsa min bok. Det kliar lite i kroppen.
Boken är bra och jag börjar förstå den nu. Men den är vidrig. Eller snarare, historien är vidrig. Boken är underbar. Jag har av någon anledning alltid tänkt att förintelsen skedde i lägren. Av några få elaka och av sin egen barndom ärrade människor som endast drog i gasspaken (eller hur man nu gjorde). Jag tänkte aldrig att det skedde överallt. I människornas hemstäder, i raviner och på helt andra ställen. Jag tänkte heller aldrig att det var så många människor som mådde dåligt av att vara bödlar. Jag har alltid tänkt att de var där av egen fri vilja, av ett eget hat.
Vidrigt.
/C.
Boken är bra och jag börjar förstå den nu. Men den är vidrig. Eller snarare, historien är vidrig. Boken är underbar. Jag har av någon anledning alltid tänkt att förintelsen skedde i lägren. Av några få elaka och av sin egen barndom ärrade människor som endast drog i gasspaken (eller hur man nu gjorde). Jag tänkte aldrig att det skedde överallt. I människornas hemstäder, i raviner och på helt andra ställen. Jag tänkte heller aldrig att det var så många människor som mådde dåligt av att vara bödlar. Jag har alltid tänkt att de var där av egen fri vilja, av ett eget hat.
Vidrigt.
/C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar