Fyrtiosju dagar kvar.

Idag vaknade jag med en träningsvärk som definitivt inte matchades av det jag lade ner på passet igår. Jag tog det ju lugnt. Det var ju bara bicepsen och magen som var lite kämpigt på slutet. Idag gör det ont överallt. Förutom i bicepsen och magen. Tänk om det är dags för dem imorgon? Tvi vale!

Sedan har jag vankat, läst lite i solen och vankat lite till. Jag har växlat lite mellan boken och tanttidningarna i mammas salong. Vardagen bröts något av att bror och tillhörande flickvän dök upp och bjöd bland annat på lite musik. Bror min trotsade den dåligt stämda gitarren och imponerade stort. Det är fruktansvärt häftigt när människor tar tag i utmaningar, lär sig nya saker och gör det ordentligt. I am quite impressed, indeed.

Det är fyrtiosju dagar kvar av min ledighet. Oceaner av tid. All kraft läggs på att fokusera på en sak, att läsa en bok i taget, att ta det lugnt. Det går sisådär.

Nu skall det dock läggas kraft på att titta på Hitchcocks Spellbound och dricka whiskey.

/C.