Det hade verkligen varit toppen om det funnits en eller par timmar extra varje dygn.
Jag tror alltid att jag ska kunna trycka in lite mer i en redan fullspäckad kalender och desto mer det börjar vina runt knutarna desto mer ska jag göra. Inbillar jag mig. Och vad händer? Absolut ingenting. Det blir inte mer gjort och det blir verkligen inte bra gjort, det som trots allt görs. Tvärtom halkar andra saker bort ut i periferin. Saker som borde vara viktigt. Saker som privatlivet till exempel. Saker som privatekonomin. Som matlagningen. Som tvätttider. Som Sydsvenskan i soffan på morgonen.
Nu börjar saker och ting se lite ljusare ut igen i alla fall. Igår kväll var det te och scones med fina vänner och idag började dagen med amerikanska pannkakor (och ett brandlarm, men det behöver vi ju inte bry oss om just nu).
Och är det något i privatlivet man verkligen vill ha så är det sådana stunder.
/C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar