Någonstans och någongång måste gränser dras. Det är underbart att ha något som man kan gå upp i till etthundrafemtio procent och bara vara i detet och till och med vara detet emellanåt. Men, och detta är ett viktigt men, man får inte bli detet. Vilken är skillnaden, undrar du då.
Att vara i detet handlar om att driva på, att gå upp i något, att ha något att sträva efter, att försöka vinna något som man verkligen vill vinna.
Att vara detet handlar om att av andra bli förknippad med detet, att tala för detet, att på något vis personifiera det.
Att bli detet - då handlar det kort och gott om att kunna tappa balansen när det blåser om detet, eller för den delen att stå stadigare när detet står stadigt. Då har du gått och blivit något som inte är du, istället för att bara gå in i något, göra och sedan gå ut ur när du vill.
Hur du vet att detta har hänt och att det är dags att dra en gräns? Du blir genuint deppad för sådant som påverkar detet negativt men som du inte själv orsakat. Det är antagligen precis samma sak för det motsatta, att du blir genuint lycklig för något som påverkar detet positivt men som du inte själv haft något med att göra. Inget av det är speciellt bra.
Det är vad jag tror åtminstone.
/C.
Det där plusset
8 år sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar