torsdag 17 september 2009

Blå? Gul? Röd? Grön? - Stresshantering!

Idag var det Kickoff på Campus, vilket i kort innebär att vi (vi = den här förtjusande damen) drar ihop ett antal företag och ett antal organisationer som är intresserade av att träffa våra nya studenter och får göra just detta, i mässform. Väldigt bra gick det skulle jag vilja påstå.

Förmiddagen ägnade jag åt Kickoffen och eftermiddagen ägnades åt stresshantering. Jag läser just nu Ledarskap och den hälsosamma arbetsplatsen. Den ska i princip gå ut på att vi ska kunna leda friska organisationer (=organisationer utan sjuklingar som kostar oss chefer massa pengar) och därför behöver vi kompetens inom stresshantering.

Vi fick lära oss följande:
Det finns fyra olika personligheter och dessa benämns utifrån olika färger. (För den vetgiriga kan det påpekas att detta tydligen är sprunget ur doktor Jungs forskning.)

Den röda personligheten vill alltid göra nya saker och vill göra dem nu omedelbart och på sitt eget vis. Den röda blir stressad av långsamma personer som vill tänka över sina beslut noga.
Den gula personligheten är väldigt duktig på att entusiasmera och konversera, är utåtriktad och har svårt för att slutföra projekt.
Den gröna personligheten pratar tyst om den pratar alls. De gröna är kontemplerande och lite långsamma i sina beslut. De gröna mår dåligt av att bli inkastade i nya saker.
Den blå personligheten eftersträvar ordning och reda, genomtänkta beslut och älskar genomarbetade budgetar.

Man kan ha lite av en av de närmsta färgerna som en bifärg, som röd kan man alltså ha lite gult eller lite blått men de gröna har man fruktansvärt svårt för. De gula kan på samma vis ha lite rött eller lite grönt men klarar verkligen inte av blått. En grupp fungerar bäst om den består av alla färger.

Det fina i den här stresshanteringsföreläsningen var att det inte handlade om huruvida jag gråter, slåss eller tröstäter när jag blir stressad. Däremot handlade det om att förstå varför andra kanske blir stressade av sättet som man arbetar tillsammans på. Det satte helt klart igång huvudet och om inte annat går jag nu och sätter mentala post-it lappar i pannan på alla jag arbetar ihop med.

Min färg? Röd, så klart.

/C.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar