Imorgon har jag lyckats skrapa ihop tre tillfällen då jag ska tala inför folk. Inga konstigheter alls, egentligen. Om det inte varit för den lilla rösten som piper emellan varven - "Men du tycker ju inte om att prata inför folk, du tycker ju knappt om att prata med folk" och andra liknande och obefogade kommentarer, plockade direkt från en tid som knappt finns i medvetandet längre. Väldigt löjligt att de tankarna ens får ta de tio sekunder som det tar från det att de dykt upp fram tills det att de är bortresonerade. Väldigt löjligt.
Löjligt är också att jag sitter här och glor på kandidatuppsatsen och får inte ett jota gjort - var sjutton är drivet?! Ah just det, det sitter fast i kårrummet.
/C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar