I tid och i otid.

En fördel med att ha stressymptomet att vara dålig (inte dålig såklart, men mindre bra) på att sova är att man vaknar både i tid och i otid. I otid är bland annat kl. 1.23, 3.46 och den helvetiska tiden 5.45. Ibland, som idag, vaknar man i tid och i otid samtidigt. Låt mig förklara. Det är lördag och jag vaknade klockan åtta. Det betyder att jag endast skramlade ihop sex timmars sömn. Alltså egentligen i otid. (Lördagar bör ej börja innan 9.45.) Men det var liksom okej ändå. Det kändes till och med lite skönt och min underbara lördag blev någon timme längre. Det är antagligen detta som gjort att jag äntligen fått ändan ur och fått saker gjort: Böckerna till nya kursen är beställda, räkningarna är betalda. Pappersfakturor, onödiga mobiltjänster och hemtelefonen är avbeställda. Efter lunchen ska jag dessutom röja lilla lägenheten så att den är sanitär nog för att kunna släppa in tjejerna ikväll.

Underbara lördagar.

/C.