Just när man sitter och försöker författa ett tal dyker Seinfeld upp på tvn och drar en monolog om människors rädsla och om hur de flesta är mer rädda för att hålla tal än för att dö (death is number two!). Tajming där ja. I ärlighetens namn är jag inte speciellt rädd för talet imorgon. Det är liksom mer, ja jag vet inte... Det är bara obehagligt. Men det är liksom obehagligt på samma vis som det var obehagligt att börja plugga. Eller att lära sig åka snowboard. Eller att gå på den där dejten med den där som man tror att man minsann börjar tycka om på riktigt. Det är helt enkelt skönt obehagligt. Man vet att det är roligt och underbart egentligen. Det är bara det att man aldrig gjort det förut.
Jag hoppas verkligen att mitt liv alltid kommer att vara kantat av obehagligheter.
/C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar