När min familj samlas diskuteras alltid Facebook, ibland lite grann och ibland väldigt mycket. Ett ständigt inslag är dock att någon förklarar ett eller annat knep för mamma:
- "Men mamma, du behöver ju inte se varenda upphittad valross, du kan trycka på hideknappen."
-"??"
-"Gömmaknappen."
- "Aha. Kan någon visa mig hur man gör det?"
Facebook kommer man ju helt enkelt inte undan längre. På gott och på ont. Idag märkte jag att en av mina bekanta gått med i en "Jag är inte rasist, men ..."-grupp. Uuuuusch. Fram tills idag var det största irritationsmomentet på Facebook när människor svor, gnällde eller la ut sin hjärtesorg i sin uppdateringar. Oj, vad störigt tänkte jag förut. Nu inser jag att jag nog helt enkelt varit förskonad den idioti och de vidriga åsikter som naturligtvis finns även bland Facebook-användare men som jag sluppit eftersom mina övriga trehundra bekanta helt enkelt väljer att inte lägga ut sina, om de skulle ha dem, äckliga åsikter.
Nu undrar jag, eftersom jag känner ett starkt behov av att ta bort denna person, om det är väldigt oartigt att göra det? Min Facebook känns ju alldeles besudlad.
Usch.
/C.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar